hemnyheteraudioshopgallerirecensionerintervjuerartiklarlänkarkontakt
  intervjuer
AFC   
Akem   
Astma   
Astma och Rocwell   
Broadcaster D   
Bucc   
Caine   
Caspian Onenine-86   
Close Creative Comrads    
Dj Qute   
Don Diego   
Frispråkarn   
Frotté   
Gubb   
Kashal Tee   
Large Money Entertainment   
MCP Allstars   
Obnoxiuz   
Paragon   
Perfect Combination   
Peshi   
Phenomenal   
Pierre   
Prose Combat   
Rico Wondahman   
RMH Ent.   
Scandalouz   
Scoob Rock   
Steadysession   
The Narcissists   
Tinitus och Ted   
Tito   
 



Det finns inte många inom dagens svenska hip hop scen som har hängt med lika länge som Gubb ifrån Göteborg. Denna artist har hållit igång under många år nu, och man har kunnat se honom på scen och höra honom tillsammans med gruppen Brigade som gjorde att många ute i övriga Europauppmärksammade honom och dem andra i gruppen. Efter detta så dök han även upp i den svenska gruppen 3Ess där dem släppte ett par singlar tillsammans. Sen så blev det tyst ifrån denna grupp, och Gubb valde att satsa på en solo karriär istället. Som soloartist så släppte han för en tid sedan vinyl EP:n, ”Respekt” som efter en tid blev ett samlar objekt för många fans där ute som inte hann få tag på den då den fanns ute i butikerna.
Efter att denna EP kom ut så var det många som väntade på ett nytt släpp från denna Göteborgare, men tyvärr så kom det ingen fortsättning. Istället så började olika rykten sätta igång om vad som hade hänt med denna artist. En del sa att han hade lagt musiken åt sidan pga. drog problem. Detta hade tydligen även gjort så att han hade åkt in i fängelse. Man fick även höra att han hade gjort samma sak som Easy E gjorde, då att han begick brott för att få ihop pengar till sina projekt inom musiken. Samma sak hade enligt vissa då Gubb gjort då han släppte ”Respekt” EP:n.

Efter en tid så börjades det pratas om att Gubb hade börjat arbeta med ett album. Senare fick man även reda på att detta skulle gå under titeln ”Mitt Liv Som Hund”. Det gick ytterligare en tid, och en del började faktiskt tappa hoppet om att albumet någonsin skulle komma ut. Men sen kom äntligen beskedet om att albumet var färdigt, och det var på väg ut bland folket. Alla började nu få tillbaka hoppet om denna artist.

När det äntligen var dags för release party för hans album på klubben Vibes i Göteborg, så bestämde jag mig för att försöka få mig en pratstund med denna artist. Då passade jag på att bl.a. fråga honom om hur allt började för denna svenska hip hop veteran. Vid samma tillfälle fick jag även tillfälle till att ta reda på hur mycket sanning det egentligen låg i alla dessa rykten som gick om Gubb då man gick runt och väntade på att fortsättningen till hans EP skulle komma ut…

Med under intervjun fanns även några kollegor ifrån Gubbs egna bolag illizit musik, producenten och Dj´n Kristus, tillsammans med Gubbs kollega ifrån gruppen 3Ess som numera går under namnet P. S. The Marginal Error.

Så här nedan kommer nu den exklusiva intervjun med artisten Gubb.

Tänkte börja med att fråga dig om du skulle vilja dela med dig av hur allt började. Hur länge har du har hållit på nu med musiken?

Gubb: Jag har nu rappat sen i mitten av 80-talet. Har faktiskt en demo ifrån –84 eller –85 någonstans där jag knappt har kommit i målbrottet än. Där körde jag någon gammal text ifrån filmen ”Beat Street” som var stor på den tiden. Då kunde man inte direkt skriva själv, så man kopierade texten från filmen, sen spelade vi in allt på Kristus gamla porta-studio. Så nu är det drygt tjugo år sedan man började rappa för första gången. Första skivan jag var med på släpptes –93 med min gamla grupp Brigade.

Hur gick det med den gruppen, ni splittrades eller hur var det?

Gubb: Brigade körde vi i sju år ungefär. Vi släppte två album och låg då på ett litet bolag här i Göteborg. Det gick väldigt bra för oss i Europa, och vi var över där och spelade flera gånger. Vi sålde skivor med hjälp av olika licensavtal i bl.a. Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz. Vi fick bättre respons ute i Europa än vad vi fick här hemma i Sverige. I Göteborg gick det bra, men i övriga landet var det lite värre. Vi körde en lite annorlunda stil. Det var många engelska band som var stora då, band som Hijack och Gunshot, och vi lät lite som dem när vi körde på engelska. Många av låtarna var på snabba beats med snabba rhymes.

Hur länge hade ni den gruppen tillsammans?

Gubb: Första albumet släppte vi –93. Andra kom runt –96. Strax efter det så splittrades gruppen. Vi tröttnade på det bolaget vi hade. Allt gick inte som vi ville helt enkelt. Så vi släppte dubbel albumet ”Northern Lightz” som vi då hade jobbat med dygnet runt i två månader. När vi sen var färdiga med albumet, så valde bolaget att varken släppa någon singel eller video innan albumet. I kombination med massa annat strul så gjorde detta att vårt licensavtal i Europa försvann i stort sett. Det var inget dunderbolag vi låg på, så detta gjorde att vi i gruppen tröttnade och splittrades.

Vilka var det mer än du som ingick i gruppen Brigade på den tiden?

Gubb: Det var jag under namnet Lazy Bonez, och Kristus under namnet Upperkut. Sen var två till killar som båda hette Kristoffer och gick under namnen Cymbeline och Capo Boia. Ingen av dem två gör musik i dag. När vi hade gruppen så var de två tillsammans med Kristus producenter och Dj´s och jag var den som rappade.

Så det är bara du som fortfarande håller på med musiken?

Gubb: Min producent Kristus finns ju fortfarande med så det är vi två som fortfarande kör. Vi tog en paus ifrån varandra under den tid jag var med i gruppen 3Ess. Arbetet med den gruppen varade väl i ett år, mellan -98 och –99. Då var det andra producenter med i bilden, och resultatet av deras produktioner tillsammans med oss skulle bli ett album till slut var det tänkt. Det blev inget med det på grund av en massa strul med skivbolaget så man kan väl säga att det var samma historier igen som förra gången med Brigade.
Det är många idag som nämner det här med bolags strul osv. så jag är inte den enda som råkat ut för det. Vi gjorde nog i 3Ess femton, sexton låtar som vi hade klara. Sen så släppte vi en 12”a med låtarna ”Ja, ja, ja” och ”Hela Jävla Gbg” som jag fortfarande idag kan stå för. Sen var det även en hel del annat som släpptes på en del samlingar osv. som man kanske inte är lika stolt över idag.

P.S. The Marginal Error: Man kan väl säga att vi inte riktigt ville göra den musik som bolaget ville att vi skulle göra.

Gubb: Exakt, det är låtar som ännu idag inte är släppta och de kommer nog inte släppas heller skulle jag tro. Vi håller på och kollar upp om man kan släppa dem på nätet på något sätt. Problemet är bara att vi på Illizit Muzik inte själva äger låtarna, utan det är helt andra människor som gör det. Det är inte helt omöjligt att även ett par av dessa låtar kommer ut någon gång in framtiden. Vissa av dem är riktigt bra.

Nu för tiden kör du ju på svenska. Känner aldrig någon längtan efter att köra på engelska istället?

Gubb: Det senaste jag kört på engelska är två gästspel på Mics of Furys 12”or och EP´s. Jag och Leo ifrån Mobbade Barn gjorde låten ”Slated To Be The Best”. Sen så gästade jag själv på en låt som hette ”Teamworks” som Mics Of Fury gav ut på en utav deras skivor. Det är väl det jag har släppt på engelska. Jag har hela tiden fortsatt att skriva material på engelska lite här och där. Det är väl inga mängder av material direkt, men det var med engelska jag började så jag kommer att fortsätta skriva på det språket. Det finns planer på att släppa någon engelskspråkig 12”a eller EP vid ett senare tillfälle, men inget är bestämt ännu.
Jag kommer eventuellt då jobba ihop med en amerikan här i stan som är riktigt bra på det han gör. Sen har Johan som jobbar med Illizit en hel del kontakter i London, Birmingham etc.
Så vi kommer att försöka göra nåt med dem. Har även pratat en del med band från Brixton, Bristol och flera andra ställen i England så nåt kommer det att bli helt klart. Göteborg och England har alltid haft något gemensamt känns det som. De stora engelska banden har alltid varit populära och har sålt svin mycket i just Göteborg, säkert lika mycket som i England. De engelska banden har inte alls fått ut sin musik i lika stor utsträckning i övriga svenska storstäder som t.ex. i Stockholm och Malmö…
Det är mycket hip hop i London just nu. Vi ska åka över dit och tjöta med några av banden där nu, men än så länge så är det en hel del frågetecken. Men vi ska göra nåt med dem. Jag älskar ju att skriva på engelska. Detta är ett mer öppet språk att skriva på, än det svenska om man säger så. Där finns det femton olika ord på ett svenskt som man kan rhyma på liksom.

Men just nu är det Gubb på svenska som gäller för mig. Här ikväll firar vi ju släppet av mitt album ”Mitt liv som hund vol. *01 – †04”. Denna platta är som ett samlingsalbum kan man säga. Kollar på titeln ” vol. *01 – †04” så ser man att den sträcker sig över en period där hälften av låtarna är äldre, och där andra hälften är ifrån det här året och slutet av förra.

Om vi backar tillbaka i tiden lite nu, så släppte du din EP ”Respekt” för ett tag sen som då blev uppskattad hos väldigt många. Men efter detta så blev det plötsligt tyst ifrån dig. Många dör ute började undra var du tog vägen, och många rykten startades. Men vad var det som hände egentligen. Varför tystnades succén med EP´n ner så snabbt?

Gubb: Det har ju varit både den ena och det andra om man säger så… Den EP:n släppte jag helt själv på Illizit Muzik. Jag hade bolaget själv på den tiden, och valde då att pressa upp fem hundra exemplar som jag sedan började sälja. Men idag så vet jag att jag lätt skulle ha kunnat sälja mer om jag hade fått möjligheten. Det blev en jävla efterfrågan efter ett tag - det blev lite av en underground hit om man säger så. Man har ju även fått höra nu efteråt att det finns ett samlarvärde på den skivan, vilket är jäkligt kul. Vissa gånger så har folk fått betala tre till fyrahundra för ett exemplar av den vinylen.
Tanken är att vi ska pressa upp den vinylupplagan igen om ett tag. Tills vidare så finns hela EP:n med som bonus spår på mitt album.

Men det som egentligen hände då var att jag hade en hel del oklart med mig själv. Det var mycket av mitt gamla struliga liv om man säger så. Det har varit kantat av droger och kriminella handlingar som sedan gjorde att jag fick ett fängelsestraff på tio månader mellan, -01 och -02. Därav anledningen till pausen efter den första releasen. Sen var det tänkt att den andra plattan skulle ges ut då jag själv hade kommit ut från fängelset och landat om man säger så. Men tyvärr så föll jag då tillbaka i fel spår igen. Jag hade tydligen inte fattat själv vad som gällde då. Så detta var en av anledningarna till att vi sköt fram denna release.

Men sen var detta med Illizit också. Vi kände att arbetet med detta bolag inte riktigt var färdigt ännu. Skulle vi nu släppa ett album, så kände jag, eller vi som jobbar med det att det behövdes lite nyare material. Så då började jag arbeta på det nyare materialet som nu finns med på det färdiga albumet.

Känner du att din tid i fängelset har påverkat ditt musikskapande på något sätt?

Gubb: När jag åkte in så trodde jag att jag lätt skulle klara av att skriva över hundra texter där inne. Men så blev inte fallet. Istället så skrev jag bara en låt där inne och det var ”Slated To Be The Best” som då kom ut på en utav Mics Of Furys skivor. Den låten spelades in under en av mina permissioner ifrån fängelset och hann aldrig komma ut under min tid där inne, så den släpptes precis efter att jag kommit ut därifrån. Sen så blev det inte så mycket mer arbete med musiken där inne. Det blev inget skrivande för folk där inne var på en hela tiden. Enda stunden jag hade för mig själv var efter åtta på kvällen då man låstes in i cellen. Sen så däckade man innan tio så man fick aldrig den friden som behövde för att få skriva faktiskt. Jag kan tänka mig att det skulle ha sett annorlunda ut om jag hade suttit i tre år där inne.
Då kanske man hade fått den ro man behövde efter två och ett halvt år.

Hur tog publiken emot ditt engelska material då, om man jämför med hur de tog emot de svenska låtarna du släppte på ”Respekt” EP´n?

Gubb: Jag vet inte så jäkla noga faktiskt. Dels så har Mics Of Fury splittrats nu. Men innan de gick skilda vägar så släppte de den här låten på sin sista skiva som var ett slags minialbum på CD. Den skivan släpptes även den genom ett mindre bolag utan någon riktig distribution så jag vet faktiskt inte hur publiken tog emot den över huvud taget faktiskt. Jag tycker att den låten med mig och Leo blev jäkligt bra då även Kristus hade proddat beaten till den. Det är helt klart en utav de bättre grejerna på engelska jag har gjort.

Det har hänt en hel del med scenen här i landet sen du började med både Brigade och 3Ess. Speciellt här i Göteborg börjar det ju hända saker nu, och många anser att morgondagens löften inom den svenska scenen finns just här. Men du som har varit med och sett utvecklingen - vad tycker du om dagens hip hop scen i Göteborg?

Gubb: De jag gillar och som jag umgås med här i Göteborg är ju främst killarna i Mobbade Barn kollektivet – eller det som finns kvar av dem idag. Nu är det bara Pst-Q och Organism 12 som håller på efter att både Seron och Leo har slutat. Leo och jag har gjort låtar tillsammans tidigare och jag tycker han är grymt bra. Han gästade ju oss i Brigade redan på plattan vi släppte –96.
Jag tycker att det är synd att han har slutat, för han är en jäkligt bra rappare helt klart och jag skulle gärna göra mer grejer med honom. Han har allt ifrån en bra röst, till en teknik som gör honom till den duktiga rappare han verkligen är än idag. Pst-Q kör sin egen stil - och detta är han bra på och gör att han sticker ut Vi ska träffas upp inom kort nu och snacka lite om framtiden tillsammans. Han var ju med och gästade mig på ”Respekt” EP´n på låten ”Orala Steroider” som blev jäkligt lyckad. Vi har pratat om att jag ska vara med på någon av de nya låtarna han nu släpper på sitt album, men just nu så vet jag inte hur det kommer att bli med det. Sen så finns även P.S. The Marginal Error som är med här idag, och ska backa upp mig på scenen lite senare. Han var med mig redan i gruppen 3Ess och den mannen sitter på en hel del material som är riktigt bra. Vi har även Rico Wondahman som jag inte känner så jäkla bra personligen, men han kör på bra beats och rappar tight på engelska. Helt klart en uppstickare som kommer att bli nåt.
Vi kanske kommer att göra något på engelska i framtiden om det funkar för honom. Det där med mitt engelska material är som sagt väldigt öppna planer än så länge. Jag skulle jävligt gärna önska att jag och Leo skulle kunna spela in något tillsammans igen, men vi får se hur det blir med det. Men vem vet, han kanske bestämmer sig för att börja igen, och då är han given på mitt nästa album.

Det var ju även många som trodde att du var borta ett tag…

Gubb: Jo, speciellt då jag satt inne. Efter att det hade gått tre, fyra månader så kände jag bara att jag ville lägga micen på hyllan. Då kände jag inte för det helt enkelt. Trots att jag då visste att vi hade en gjort en sju, åtta låtar då jag var på rymmen i tre månader, innan jag då åkte fast. Det var en jäkligt hektiskt sommar det där, då jag spelade in hälften av låtarna till ”Mitt Liv Som Hund”. Då sicksackade man mellan studion och olika gömställen hos polare i Majorna.

Vad var det som till sist fick dig att ändra dig från att lägga micen på hyllan?

Gubb: Efter att ha suttit ett tag i fängelset så började känna att det inte var dags ännu att lägga ner. Jag var fast i droger och jag höll på med den grejen varje dag innan jag åkte in. Det tog ett tag att klarna till där inne, men det gjorde man ju efter ett par månader i fängelset. Jag vet inte vad det var exakt, men jag tänkte väl till lite extra där inne. Då kom jag på att trots allt detta som hänt så hade jag ändå lyckats komma någonstans med min musik. Mina egna releaser har inte varit så täta, men man har ändå varit med lite här och där, trots det där hundlivet som jag hade levt.

Det är många anledningar till att det har funkat och att skivan nu är släppt. Daniel som jag kör Illizit Muzik tillsammans med nu, började jag snacka med om att han skulle komma in i bolaget, redan innan jag åkte in. Sen så har Kristus tillsammans med Daniel hela tiden varit med och pushat för det här materialet. Man har ju även haft kvar polare som hela tiden har hållit sig utanför det strul livet som jag levde då. När man tänker efter så är det ganska otroligt att så många finns kvar. Även det att jag själv fortfarande finns kvar och fortfarande har suget och kunskapen om detta är rätt otroligt. Det är väl tack vare att de som har varit stommen runt mig i musiken aldrig har levt det här livet med droger, fängelsevistelser och allt det där. De har varit den där lugna tillvaron som jag har behövt och det har väl gjort att jag har kunnat få allt att funka.

Redan under tiden jag var med i Brigade så ville jag många gånger lägga av. Då var man trött på att alltid vara pank - men man ville ändå inte ställa sig på bandet. Så då blev det att man höll man på med det jag gjorde och försökte att sälja allt mellan himmel och jord hit och dit. Då trodde man att detta var lösningen på allt – men det var det ju absolut inte…
Så att det har varit många gånger man har varit nära att lägga allt åt sidan, men glöden har ändå alltid kommit tillbaka.

Johan, Illizit: Alla vi runtom vet att det är bra - det är det som är grejen. Vi har hängt ihop i jag vet inte hur länge det är nu. Vi hängde tillsammans på Avenyn redan när vi var femton, sexton år. Det är ingen som har gått och fått för sig att ”nu ska vi bli rappare”.
Detta säger man inte bara för att han är gammal kompis till oss. Man säger det för att vi vet att det han gör är bra, och han kan sin grej helt enkelt.

Om vi nu går in lite mer på det här med just ditt bolag – Illizit Muzik. Finns det planer på att släppa något mer än just din musik där?

Gubb: Ja, det är ju tanken…Först skall vi bara få det här att fungera som vi vill och sen så…

Finns det några mer konkreta planer på vilka artister eller grupper som kommer att dyka upp inom bolaget i framtiden?

Gubb: Än så länge så är det jag som den enda artisten inom bolaget. Sen har vi även Kristus som producerar och där är tanken att vi skall göra nåt. Men tanken när vi började mellan –99 och –00 efter tiden med 3Ess var att så länge man tycker det är ball att rappa så ska man kunna släppa sina egna skivor. Tack vare allt strul man hade med bolag då jag var med i Brigade och 3Ess så lärde man sig en del om de små bolagen, men även de lite mer medelstora bolagen.
Jag har inte varit inne i den där ”storbolags svängen” - men det har ju ännu ingen rappare ifrån Göteborg varit heller för den delen. På storbolagen så har det alltid varit folk ifrån främst Stockholm som har varit signade.

Tanken jag hade med Illizit då jag startade det var att bygga upp en grej på sikt. Detta är inget sprinterlopp – det är mer som ett maratonlopp känner jag. Det jag tänkte mig ifrån början var att när jag blir runt fyrtio bast, ska kunna sitta med ett utav landets största independent bolag inom hip hop. Tanken är att det skall ligga ett stort antal akter på bolaget, men det är ett gäng år dit. Då är det även en hel del egna releaser som jag räknar in i planeringen också. Den här releasen nu känns som ett startskott för både mig och bolaget. Albumet vi släpper nu skulle egentligen ha kommit direkt efter ”Respekt” EP:n, men nu blev det inte så. Nu är grunden i bolaget mer solid om man säger så vilket är väldigt positivt. Nu finns det fler folk inblandade osv. Tillsammans så håller vi nu på att bygga upp allt och vi tar ett steg i taget. Vi får försöka bygga upp det sten för sten helt enkelt. I framtiden ska vi även försöka få ut lite olika samlingar där vi kommer att samla ihop material ifrån både Sverige, men även ifrån England och övriga Europa.

Daniel, Illizit: Tanken är även att vi ska försöka plocka upp lite mer okända akter som behöver utvecklas. De kanske inte är färdiga utvecklade som artister eller grupper, och kanske behöver de stöd och hjälp med något inom musiken, management etc. och då är vi där och hjälper dem komma till nästa nivå. Det kan kanske vara att man hjälper dem genom Kristus kunskaper inom produktion eller att man kanske kan hjälpa dem att få ett break med hjälp dig Gubb som rappare...

Gubb: Det är precis det jag menar. Vi kan inte komma och lova en akt massa guld och pengar med värsta kontraktet, men det man istället kan erbjuda är att vi verkligen går in för att få deras material till publiken. Vi brinner för det här.
Men det är en liten bit dit än så länge. Nu är det denna platta som gäller. Den ska vi slänga ut först och då se vilka reaktionerna blir där ute. Detta är ju en väldigt smal nisch vi jobbar med, men det kan hända vad som helst. Det kan skifta från dag till dag med ett telefonsamtal som gäller ett distributionsavtal, eller ett underetikettsavtal. Nu kör vi med självdistribution denna gång.
Så vi kan inte nå ut till varje litet hörn i landet, men på webben så finns den alltid och där kommer vi att sälja den billigt. Kolla in www.gubb.nu>> Vet inte exakt, men vi räknar väl med att få ut den i ca. femtio till hundra affärer i Sverige i vilket fall.

Daniel, Illizit: Finns inte skivan i din lokala skivaffär, så fråga efter den och be dem då beställa hem den. Det är det enda sättet som funkar för att få skivbutiker att få upp ögonen för nya artister., Kanske kan vi få dem att inse att de faktiskt kan beställa hem skivor ifrån oberoende bolag som inte har något större distributör bakom sig. Bara för att man inte tillhör något stort major bolag, så behöver det inte betyda att man inte släpper bra musik ifrån duktiga artister…

Gubb: Man har ju varit med inom hip hopen sen den första vågen av breakdance kom mellan –83 och -85. Då har man sett hur hip hop har gått upp och ner i Sverige. Nu är svensk hip hop på någon start punkt igen känns det som. Det kom en bomb där vid –98, -99 någon gång då Petter, Ken och alla de kom och sålde sina högar med skivor.
Sen så var det de stora bolagen som fick den stora vinsten där under två år. Men när det sen inte var intressant längre, så droppade de nästan allihopa. Jag tror att detta med att pusha ut med små bolag är framtiden för bra svensk hip hop. Sen får man försöka ragga distributörer och kanske även lite större bolag som hjälper till. Men man får inte lägga hela ansvaret hos dem. För där är de bara intresserade, så länge de har sin singel på första plats ute på de olika listorna. Visst, de kan ju lova unga rappare att de ska ge ut den och den singeln, men så fort ett år har gått och de kanske även har fått ut ett album så kan de lika gärna ställa sig och pissa på dem…

Daniel, Illizit: Eller som en del gör då de binder upp artister med ett kontrakt som säger att de ska få släppa två eller tre album. Men efter att de har släppt första, så låter de allt bara ligga i ett hörn och ruttna bort. Artisten är bunden av sitt kontrakt och kan inte göra ett skit. Sen så måste det finnas några bolag också som tycker att det finns något bra med att ge ut skivor och som inte bara gör det för pengarna. Vi på Illizit Muzik kör på det sättet. Alla som är involverade gör det utan att ta en spänn betalt.

Gubb: Alla ligger inne med pengar tills skivan har sålt. Det är allt ifrån studiotid till pressning. Men som jag sa tidigare - detta är startskottet för oss. Så vi får hoppas att allt går runt så småningom…

Tror du att den närmaste tiden kommer att innebära en nystart även för de andra artisterna och grupperna i övriga delar av landet?

Gubb: Det finns fortfarande ett antal artister och grupper som ligger på lite större bolag. Fattaru t.ex. ligger väl fortfarande på ett av de större… Men jag tror ändå att det är upp till oss som är lite äldre, och som har varit med ett tag nu. Att det är upp till oss att försöka styra upp framtiden, och då fortsätta det här med att finansiera sina egna plattor osv. Så det är väl någon ”på nytt födelse” som krävs för att de stora bolagen ska vakna till och då satsa på lite projekt här och där.

Det är mycket så i USA nu för tiden också. Ok, de stora bolagen finns där också, men de rappare som var störst på –80 och –90 talet har nu sina egna labels. De har samlat ihop sina pengar nu och har samtidigt fattat att det är så här de måste göra. Ta Master P som ett exempel. Han sålde ju bara skivor i Houston, Texas mellan –90 och –95 och han är idag en utav de fyrtio rikaste i hela USA. Även om jag nu inte diggar hans musik så har han byggt upp en fet grej där borta. Han har satsat på att distribuera sina skivor själv enda från start. Nu har han ju säkert en hel del avtal bakom sig, men första tiden så gjorde han allting helt själv – sen var han fick pengar ifrån är ju en helt annan sak…

Vad känner du för den övriga amerikanska hip hopen – så som den ser ut idag?

Gubb: Jag tycker att det kan komma något bra här och där. Men jag är faktiskt ganska dålig på att hänga med på vad som händer där borta faktiskt. Jag har inte ens en dator hemma, så man missar en hel del vad som kommer och inte kommer. Förutom då det dyker upp sådana som 50 Cent och de som då hörs och syns överallt. Det som snurrar mest hemma hos mig är fortfarande de plattorna som kom –92, -93 liksom. Då Wu-Tang och den gamla G-Funken kom. Vet inte varför, men då tyckte jag det var som bäst. Kanske är det för att det känns som en bättre tid, eller om det bara är en känsla av nostalgi. I vilket fall som helst så var det innan hip hopen blev så ”mega industriellt”.
Det var innan hip hopen kom in i finrummen totalt. Man hör på de här plattorna att de var hungriga. Nu hör man ju istället hur alla är mätta. Allt handlar bara om att glänsa med sina klockor, pengar, vapen och allt guld som de har samlat på sig. Men jag vet att det kommer nya grejer hela tiden som låter hur bra som helst. Det är ju sånt man hör hela tiden, men som man inte har koll på - på grund av att man inte alltför ofta hänger i skivaffärerna osv.

Något som jag har fått höra av min kollega Johan (Illizit) är att scenen i London, som vi pratade lite om tidigare, har börjat växa stort det senaste. Vi har planer på att få lite av de akterna hit till Sverige, så att vi då kan vara förband åt dessa. Detta gör vi för att få igång de kontakter mellan Göteborg och England som fanns för några år sedan. Det kom mycket Ragga och Drum And Bass i slutet av -90 talet därifrån. Då fanns det inte mycket hip hop där, men det börjar röra på sig mer och mer nu…

När man lyssnar på ditt egna album nu, så hör man ganska snabbt att soundet på denna skiva skiljer sig en hel del ifrån det mesta som släpps idag. Är detta något som har kommit fram ur din egen smak på hur hip hop gjorde när den var som bäst i början och mitten av –90 talet?

Gubb: Ja… Det är mycket lättare att göra en dunder EP med tre låtar än att göra ett helt album med femton låtar. Detta är helt olika saker - och de ligger i helt olika divisioner. Självklart är det ett annorlunda sound på denna skiva än det var på Brigade plattan som kom –96. Där har vi en salig blandning av samplingar och inhyrda live musiker.
Då hade vi med de allra bästa av Sveriges jazzmusiker som musiker. Den plattan är jag också väldigt nöjd med. Men den var nog både före och efter sin tid på nåt sätt. Den var ganska experimentell om man säger så. Den här plattan är mer ”Straight Back To Hip Hop Basics” om man säger så. Tack vare Kristus och hans produktioner så är det alltid med något ur alla hip hopens årskullar. Visst, jag är en berättare i allra högsta grad, men jag blir alltid glad då folk även uppmärksammar utförandet istället för att bara fokusera på historierna som jag berättar i mina texter. Jag har alltid varit en sån som lägger ner tid på rimmen, och jag spottar ju inte ut en låt i studion medan Kristus gör beatet. Vissa gillar att arbeta så, men jag har aldrig sett mig själv som en battle rappare eller liknande. Jag har alltid varit en sån som gillar att skriva och leka med orden typ hemma med penna och papper.

Jag tror att de som har lyssnat på hip hop i många år tidigare kommer att höra på ” Mitt liv som hund vol. *01 – †04” att detta inte är någon som har hållit på i två år. Utan stilen på rimmen, flytet osv. sträcker sig ända från 80-talet och fram tills nu.

Vad har du för egna mål med musiken, nu när skivan äntligen är klar?

Gubb: Detta är ju som sagt ett rejält avstamp i mitt liv samtidigt som det är en nystart i livet för mig. Att försöka bygga upp Illizit Muzik och göra det som jag själv har försökt med de sista fyra åren. I första hand är det att få allt att gå runt med hjälp av denna platta och sen försöka sakta men säkert få fram nya grejer - men även hitta nya akter till bolaget.

Daniel, Illizit: Vi behöver publikens hjälp nu – genom att de köper skivan. Vi gör ju allt för att de ska kunna köpa skivan genom att sätta ett så pass lågt pris som vi nu har gjort. Om dem nu istället väljer att tanka hem den från nätet så förstör de bara för alla där ute som faktiskt försöker göra egna grejer och göra något vettigt med sin musik. Utan sålda plattor så kan vi inte ge ut nåt mer. Vi är ett litet bolag och för oss är varje såld skiva livsviktig för vår överlevnad. För personen som tankar ner den så rör det sig bara om att de sparar 100 spänn, men för oss handlar det om väldigt mycket pengar eftersom så många gör det. Vi vill att folk tänker efter innan de sprider våra grejer på nätet.

Gubb: Genom att vi nu distribuerar den själv så kommer den inte att kosta mer än hundratjugo spänn i butikerna - kostar den mer än detta så försöker de helt enkelt blåsa er…

Daniel, Illizit: Man kommer även att kunna köpa skivan på Gubb´s egna hemsida: www.gubb.nu>>

Gubb: Vi släpper den här ikväll som ett försläpp, men när den senare släpps officiellt i butikerna så kommer det även att finnas ett vinyl minialbum att köpa.

Kommer vinylen som ni släpper skilja sig något ifrån den CD som vi har framför oss nu?

Gubb: Vi hade helt enkelt inte råd att trycka upp en dubbel vinyl, så vi har istället valt att ta med det bästa ifrån CD´n. Så nu har vi med andra ord tryckt upp en version där man hittar tio av de spår som nu finns med på CD´n.

Tror ni att det låga priset som ni nu har satt på skivan kommer förhindra att den senare läggs ut på nätet?

Kristus: Den kommer att läcka ut på nätet garanterat…

Daniel, Illizit: Visst, tanka gärna ner den, men om man sedan gillar den så tycker jag att man skall köpa den. Det är bara att skicka ett mail till oss genom hemsidan och beställa den. Vi skickar hem den för 100:- inklusive frakt vilket är ett jäkligt bra pris. Detta är en skiva som är värd att lyssna på helt klart. Den växer efterhand och kommer att vara värd att ha i sin samling i framtiden.

Kristus: Gillar man artisten, så brukar de flesta tycka att det är roligare att ha en original skiva istället för en bunt med mp3:or på datorn.

Daniel, Illizit: Detta kommer även ge oss möjlighet att ge ut nästa skiva, och nästa igen…Jag tror att det kan vara svårt för en del som inte är insatta i musiken så mycket - att få dem att förstå hur det egentligen drabbar artisten när de laddar ner musiken. Speciellt en som försöker ge ut sin skiva på eget bolag.

Kristus: Många i den lite yngre generationen vill mest ha allt - bara det är gratis. Många anser ju att artisten ska göra det för att det är kul att göra musik. Visst ska man göra det för att det är roligt, men skulle alla artister ha ett jobb vid sidan om musiken så skulle nivån på musiken och artisterna sjunka avsevärt efter ett tag. Det är ett hantverk man gör - och det tar tid att lära sig…

Är musiken något som du - Gubb kommer att arbeta med på heltid nu?

Gubb: Ja det är det. Men när man arbetar så här, så kan man inte göra samma som ett storbolag skulle ha gjort om dem nu skulle ha gjort allt i rätt ordning. Man kan inte slänga ut en eller två singlar, videos och sen släppa ett album. Man får helt enkelt ta allt steg för steg. Man får försöka ta de tillfällen man får med intervjuer, recensioner och allt det där. Fram tills idag så har det varit mycket med att just göra promotion för albumet. Vi kommer att släppa en promotion singel där första låten på skivan ”Hundliv” finns med - den ska vi slänga ut till radion. Men självfallet kommer detta helt klart vara ett heltids jobb för mig nu…

Hur tror du skivan kommer att bli mottagen i media?

Gubb: Jävligt svårt att säga… Men eftersom jag tar sån tid på mig när jag gör mitt arbete så hoppas jag att de som skall recensera den tar lika god tid på sig. Inte bara slänger in skivan i spelaren och sen spelar fem sekunder av varje låt, och då tro att de ska få ett helhetsintryck av skivan på det sättet. Detta är platta som en film eller en bok – alla låtar är som ett avsnitt eller ett kapitel. Om en låt är en berättelse så är den det från början till slut liksom.
Jag kanske börjar med att berätta hur det är att leva i vissa kretsar, och hur det då blir när man väljer att leva det liv som de lever. De tror att allt det löser sig - men det gör det inte. Till slut så åker du antingen fast, blir utsatt för våld eller rentav dör i en överdos. Lyssnar man på plattan så finns det med många låtar där jag då berättar om det som jag kallar ett hundliv. Men det är även med låtar där det är rena rhymes till beats bara…

Det hundliv du berättar om på skivan – är det något du glorifierar på något sätt?

Gubb: Nej, jag glorifierar det inte. Men man kan inte vara glasklar i varje ord och mening man säger - nåt får faktiskt folk fatta själva också. De flesta recensenter tillhör något helt eget folkslag så jag vet faktiskt inte hur de kommer att ta emot skivan. Jag kan köpa att de inte gillar min rap, men jag tycker inte att de ska såga produktionen eller helheten i skivan. Är det nåt de ska såga – så är det i så fall att de inte håller med om det jag säger.

Tror du att just dina berättelser i texterna där du berättar om storstadens baksida kan vara något som får folk där ute att vakna upp och då faktiskt se vad som finns där i deras egen vardag?

Gubb: Jag hoppas det. Jag hoppas att jag tillföra något med hjälp av det jag har varit med om. Jag har ju lyckats komma ut på andra sida med livhanken i behåll. Det har varit nära väldigt många gånger - man har kunnat stryka med på flere olika sätt. Kan ha varit allt ifrån droger, våld till vad som helst egentligen. Så det finns många orsaker som skulle ha kunnat göra att jag inte skulle ha kunnat sitta här och snacka med dig ikväll.
Det är väl att jag visar den här delen av den svenska storstaden som många varken känner till eller har erfarenhet av att snacka om. Det finns tillräckligt många rappare där ute som är skickliga ordvrängare och allting, men det finns alltför för få som kan berätta om just det andra livet – det som jag har levt. Det är väl detta som jag hoppas att de i media kommer att lyfta fram - här är faktiskt en person som gått i genom skiten. Men som nu har livet i behåll och som då kan förklara och berätta om allt det här… Att då visa att det här livet inte är så himla ball som många unga kanske tror att det är. Skrapar du på ytan så är det bara en hård, kall och bisarr värld utan känslor liksom. Den här plattan heter ju ”Mitt Liv Som Hund” – och det säger sig självt vad det handlar om…


 
copyright